Söndag den 21 december 13:43
Inloggade: 0
Övriga besökare: 106
Namnsdag: Tomas
 
Annonser: 
 
 
 
 
Tråden innehåller 72 svar
Det mest privata > Psykisk ohälsa
Svara Söndag 21 Februari 10:44 2010
Ej inloggad Anonym (anhörig )
Vuxna med Adhd/add/asperger och anhöriga

Hej

Tänkte starta en kombinerad tråd för vuxna med npf och dess anhöriga. Vore väldigt bra att som anhörig få råd av både andra anhöriga och andra vuxna med funktionshindren för att få lite tips, råd och stöd i vår vardag. 

Ber lite om ursäkt för att det ligger under "psykiskt ohälsa" men jag tycke det är viktigt att alla som vill ska kunna få vara anonyma i sån hör tråd. Själv är jag anhörig då min man har dignosen och det är därför jag vill vara anonym, för min mans skull.

Hoppas att andra vill vara med och prata lite! Tröttnade på tråden på fl, den blev alledels för negativ och stödet jag kände där i början var helt borta då i princip alla hade separerat.


Första sidan   Föregående sida
Nästa sida   Sista sidan
1   2   3   4   5   6   7 
Svara Tisdag 19 April 20:39 2011 Ej inloggad HellviHumle
sofia skrev 2011-04-19 20:35 följande:
Hej alla, jag är ny på forumet.
Provar o liva upp tråden.
Jag har adhd, lever med en man som också har adhd.Ena barnet har adhd och autismspektrumtillstånd, han går i ettan.
Alla 3 medicinerar med concerta.

Hej

Hur funkar Concerta för er?

61
Svara Tisdag 19 April 21:38 2011 Ej inloggad sofia

Concertan funkar bra för oss. Sonen fick lite problem med vikten för han hade ett sk "autistiskt" ätbeteende redan innan, som blev tydligare i början. Bara äta samma samma o många fixa ideer.
Sen han fått gehör för en av de "fixa ideerna" som visade sig inte vara en fix ide, utan stämde, så har han börjat äta bättre. Han måste ha VARM mat, riktigt varm. Så nu får han värma extra i skolmatsalen, och äter bra där med.

Medicinen bär oss, det skäms jag inte för.

62
Svara Tisdag 19 April 21:46 2011 Ej inloggad HellviHumle
sofia skrev 2011-04-19 21:38 följande:
Concertan funkar bra för oss. Sonen fick lite problem med vikten för han hade ett sk "autistiskt" ätbeteende redan innan, som blev tydligare i början. Bara äta samma samma o många fixa ideer.
Sen han fått gehör för en av de "fixa ideerna" som visade sig inte vara en fix ide, utan stämde, så har han börjat äta bättre. Han måste ha VARM mat, riktigt varm. Så nu får han värma extra i skolmatsalen, och äter bra där med.

Medicinen bär oss, det skäms jag inte för.

Finns väl inget att skämmas för. Det är väl bra när det funkar. Bara att gratulera.Glad Tyvärr har det ju blivit en del snack om missbruk nu. Vore tråkigt om det skulle försvåra för dem som behöver det.

63
Svara Onsdag 20 April 06:17 2011 Ej inloggad Anonym (anhörig )

Hej hej sofia! Välkommen hit, sjävl har jag har en man med adhd :)

Concerta kan vara och är för de flesta lika viktig som insulinet för en diabetiker - inget konstigt med det :)

64
Svara Onsdag 20 April 13:22 2011 Ej inloggad sofia

Tack för välkomnandet!

Ja, jag vet inte varför jag sa så, för säkerhetsskull, när man inte känner gänget så kan det vara på plats att försvara sig i förväg kanske, haha.

Möter ibland fördomar men var längesen nu.

För oss, har medicinen öppnat dörren till resten av livet. Bra liknelse med insulin, eller som vi brukar använda, glasögon.

65
Svara Onsdag 20 April 20:01 2011 Ej inloggad HellviHumle
sofia skrev 2011-04-20 13:22 följande:
Tack för välkomnandet!
Ja, jag vet inte varför jag sa så, för säkerhetsskull, när man inte känner gänget så kan det vara på plats att försvara sig i förväg kanske, haha.
Möter ibland fördomar men var längesen nu.
För oss, har medicinen öppnat dörren till resten av livet. Bra liknelse med insulin, eller som vi brukar använda, glasögon.

Hoppas du ska upptäcka att fördomar knappast frodas här. Tvärtom! Trots att jag varit här drygt ett år så har jag ännu inte stött på något sådant.Glad

66
1 medlem gillar detta
Svara Torsdag 1 December 20:32 2011 Ej inloggad jansson11

Hej! 

Jag har en bror som är 25 år och fått en Adhd diagnos. han är väldigt deprimerad och tror hans liv är slut nu. HUR ska jag som syster kunna vara ett bar stöd utan att säga fel saker? Och hur ska jag kunna stötta honom på ett bra sätt. Han bor i sverige och jag bor i USA. Jag är den enda han kan prata med när han jobbar natt, pga tidskillnaden. Jag käner att jag inte når fram alls till honom? och hur ska jag få honom att förstå att må bättre INNAN han ens tänker på tejer eller äktenskap?

MVH Jana

68
Svara Torsdag 1 December 20:44 2011 Ej inloggad HellviHumle
 

jansson11 skrev 2011-12-01 20:32 följande:
Hej!

Jag har en bror som är 25 år och fått en Adhd diagnos. han är väldigt deprimerad och tror hans liv är slut nu. HUR ska jag som syster kunna vara ett bar stöd utan att säga fel saker? Och hur ska jag kunna stötta honom på ett bra sätt. Han bor i sverige och jag bor i USA. Jag är den enda han kan prata med när han jobbar natt, pga tidskillnaden. Jag käner att jag inte når fram alls till honom? och hur ska jag få honom att förstå att må bättre INNAN han ens tänker på tejer eller äktenskap?

MVH Jana

Jag måste nog säga att jag inte riktigt förstår varför han måste vänta med tjejer.
Livet är absolut inte slut nu. Tvärtom! Fördelen med en diagnos är att man kan få den hjälp man behöver t ex i form av medicin och psykolog.
Är det diagnosen som är grunden för hans depression eller är det så att han haft mycket funderingar tidigare och att deppen blommat ut nu när han fått diagnosen?
Det du kan göra är att finnas där när han behöver. Vara bollplank mm.
69
Svara Fredag 2 December 00:28 2011 Ej inloggad jansson11

Han har varit deprimerad innan diagnosen. Väldigt länge tyvärr! Jag tycker inte personligen att han ska vänta med tjejer, men han jagar dem och sen tycker det att han är jobbig mm, MEN detta var också innan diagnosen. Jag hoppas såklart att han ska bli bättre och må bättre trots en diagnos, för nu fattar ju jag som syster varför han var så jobbig under våran uppväxt! :-/ jag har mycket mer förståelse! Jag har lärt känna honom mer på dessa 3 veckor än jag gjort på hela mitt liv!

Men sen hände detta nyss...

Så jag bor i USA och han Stockholm... han jobbar natt så vi brukar skypa till varandra. Detta skrev han till mig " Tack för allt, hälsa alla att jag älskar de...."sen försvanna han därifrån... jag ringde hem och min pappa hade precis kört honom till jobbet. Jag får tag på honom och man hör att han mår dåligt, han säger att han tagit för mycket citadon! Jag ber honom att gå ut till sina arbetskamrater vilket jag hör att han gör genom telefonen... detta var 50 min... mamma och pappa åkte till hans jobb nyss och såg en ambulans lämna stället... phew, känner sig lite maktlös att sitta här och inte kunna vara där....

70
Svara Fredag 2 December 09:01 2011 Ej inloggad HellviHumle
 

jansson11 skrev 2011-12-02 00:28 följande:
Han har varit deprimerad innan diagnosen. Väldigt länge tyvärr! Jag tycker inte personligen att han ska vänta med tjejer, men han jagar dem och sen tycker det att han är jobbig mm, MEN detta var också innan diagnosen. Jag hoppas såklart att han ska bli bättre och må bättre trots en diagnos, för nu fattar ju jag som syster varför han var så jobbig under våran uppväxt! jag har mycket mer förståelse! Jag har lärt känna honom mer på dessa 3 veckor än jag gjort på hela mitt liv!

Men sen hände detta nyss...

Så jag bor i USA och han Stockholm... han jobbar natt så vi brukar skypa till varandra. Detta skrev han till mig " Tack för allt, hälsa alla att jag älskar de...."sen försvanna han därifrån... jag ringde hem och min pappa hade precis kört honom till jobbet. Jag får tag på honom och man hör att han mår dåligt, han säger att han tagit för mycket citadon! Jag ber honom att gå ut till sina arbetskamrater vilket jag hör att han gör genom telefonen... detta var 50 min... mamma och pappa åkte till hans jobb nyss och såg en ambulans lämna stället... phew, känner sig lite maktlös att sitta här och inte kunna vara där....

Måste vara fruktansvärt frustrerande att sitta där borta och egentligen inte kunna göra nå't. Det är ju bra att ni i alla fall har kontakt med varandra och att han faktiskt pratar med dig.
Jag skulle tro att han behöver hjälp med sin depression och kanske att landa i sin diagnos. Den innebär ju faktiskt inte slutet utan början. Fördelen är att man kan få en insikt i varför livet varit som det varit och vad eventuella tillkortakommanden beror på. Och, förstås, att man kan få hjälp.
Jag hoppas att allt är bra med honom. Kanske kan han få hjälp nu när/om han blivit inlagd.

Kram
71
Svara Söndag 4 December 21:36 2011 Ej inloggad jansson11

Så efter omständigheterna så mår han bra! 10 min senare och det kunde gått riktigt illa. Han tyckte det var bra att jag hade ringt hem och honom... men han vill fortfarande gra om det!! jag hoppas han kommer på bättre tankar snart. han ska till doktorn på onsdag, och få en stöd person. Han vill inte lyssna på nån annan för att han vet bäst! det är hans svaghet. Men jag hoppas att han kan inse att han vill leva OCH att det finns massa saker och leva för!

Jansson

72
Svara Söndag 4 December 22:46 2011 Ej inloggad HellviHumle
 

jansson11 skrev 2011-12-04 21:36 följande:
Så efter omständigheterna så mår han bra! 10 min senare och det kunde gått riktigt illa. Han tyckte det var bra att jag hade ringt hem och honom... men han vill fortfarande gra om det!! jag hoppas han kommer på bättre tankar snart. han ska till doktorn på onsdag, och få en stöd person. Han vill inte lyssna på nån annan för att han vet bäst! det är hans svaghet. Men jag hoppas att han kan inse att han vill leva OCH att det finns massa saker och leva för!

Jansson

Kan du få honom att läsa lite om ADHD? Ofta blir det ju lättare ju mer man vet om sina problem.
73
Första sidan   Föregående sida
Nästa sida   Sista sidan
1   2   3   4   5   6   7 

Dela denna sida på Facebook   Dela denna sida på del.icio.us   Dela denna sida på Digg   Dela denna sida på MySpace   Dela denna sida på Pusha   Dela denna sida på StumbleUpon

Ditt svar: